Senaste inläggen

Av Anna - 24 april 2013 10:33

Tänk om ja kunde slå dig en signal nu.
Jag har så mycket att säga. Jag vill att du ska veta så mycket. Mycket går bra nu. Men också mycket har varit tungt och jobbigt. Jag behöver dig nu. Jag vill ha en kram. Jag behöver kloka ord. Jag vill höra dig skratta. Bara få höra dig. Jag vill att du ska se barnen nu. Mycket har hänt på bara ett par månader. Alex står med stöd, Nicole kämpar på med sin pott träning men pratar som en papegoja. Zebbe sliter i skolan och med puberteten.
Jag vill fråga om du tycker det blev fint hemma efter renoveringen. Jag vill ha ditt stöd i allt jag kämpar med att äntligen ta mitt körkort.
Jag behöver råd vad jag ska göra när mammaledigheten är slut.
Jag skulle ge min högra arm för ett möte elle samtal med dig nu.
Jag saknar sig så ofantligt mycket.

Av Anna - 25 mars 2013 19:14

Yes jag har hittat en grej jag tycker är lite kul att fixa med.
Det ska tilläggas att jag aldrig varit intresserad av smink å naglar å sånt .
Men i vilket fall, jag bliv inbjuden i en grupp på Facebook nagellacks nördar.
Ja fattade inte riktigt varför jag blev inbjuden. Men ju mer ja kikade på bilder å började googla, desto roligare verkade det...
Just nu sitter jag och funderar på vad jag ska göra med naglarna ikväll ha ha.
Så det kan bli.... Men jag har alltid älskat att måla och rota så steget är kanske inte så långt...

Av Anna - 19 mars 2013 09:17

Ni vet säkert vilka jag menar.
De som aldrig tappar kontrollen, som alltid har små morötter och annat nyttigt med sig i skötväskan, som har välkammade rena barn, sim bakar frysen full ned nyttigt mörkt bröd och ev bullar, som håller hårt på lördagsgodis regeln, som alltid ler, som har "goda"råd till andra mammor, som har middagen serverad samma tid varje dag, som dessutom serverar bara nyttig mat med tonvis grönsaker, som själv ser ren och fixad ut varje dag, som hinner med allt och lite till, som går på museum minst en gång i veckan med barnen, som går på alla aktiviteter man kan hitta för småttingar ja ni hajar. Listan kan göras längre än så, mycket längre.
Jag är helt ärligt rätt less på sånna mammor. Allt skimmrar i ett rosa lull lull moln. Och dom är otroligt benägna att också visa detta för alla och gladeligen berätta för en hur man ska och inte ska göra. Sjukligt less blir jag.
Här är det kaos ofta, vi äter godis då och då, jag borstar inte håret varje dag på mina barn för jag inte orkar med skriken, jag skiter i saker, det är stökigt, vi äter rätt fettig onyttig mat ofta, barnen har ibland fläckiga kläder, ibland går vi tom i pyjamas hela dagen och lämnar inte ens lägenheten, jag gråter och skriker, jag surnar till ibland, jag tar helst inte barnen med mig till affären, museer och annat hade varit en fasa men jag gapskrattar med mina barn vi har vattenkrig ibland tom matkrig, jag låter dom slabba i köket, dom får dra ut alla leksaker, vi kryper tillsammans på golven och leker hund, vi skrattar och gråter ihop, vi myser ibland i soffan och sölar ner hela soffan med chips.
Jag tror mina barn mår minst lika bra om inte liiite bättre.
Så snälla präktiga mammor kom inte med era "goda" råd till mig. Jag är inte intresserad, jag skiter i vad du säger. Jag älskar mina troll... Vi älskar varandra och har roligt.
Älskar mitt kaos för det är mitt och jag har kontrollen över kaoset....

Av Anna - 18 mars 2013 15:06

Ja det känns som söndag... Tung i huvet och off. Även om jag inte jobbar har dagarna olika känslor lixom...
Segt... Vaknade 3 i morse undra om det kan ha något med saken att göra... Önskar inget mer än att dagen, kvällen och dagen i morgon går fort. Sen kommer sambon en igen efter en veckas jobb.
E man dum i huvet som längtar eget att få jobba igen? Mammaledig i all ära... Jag älskar mina barn och tidsvis är allt fantastiskt. Men dagar som denna önskar jag mig ett kontor att stänga dörren om och det är tyst och välstädat...

Av Anna - 16 mars 2013 10:44

Glida på en räkmacka ja ni hajar vad jag menar vissa har det andra inte....
Vissa har det så lätt för sig, allt rullar deras väg och saker blir aldrig svårt. Slumpen eller tur vem vet vad det handlar om egentligen. Saker bara händer, möjligheter dyker bara upp osv. Sen finns vi andra sim sliter som djur, får jobba sten hårt med allt. Jobba mot strömmen i alla situationer. Råkar ut för en den sjuka saken efter den andra. Hela tiden nästippen ovanför vattnet och nån jävel kommer alltid och petar ner den.
Jaja det är väll bara att leva med det. Skit samma allt som är tufft härdar ju:)
Nu till poängen... Igår dök min pappa upp och hade köp med sig fika... Vi satt ute i riktigt otrevliga minusgrader men dock i solsken. Han flinade lite och sa du vet folk glider på räknackor... Ja svarade att ja vet vad han menar men det handlar inte om mig... Jo då sa han han idag så... Han hade räknackor med som han bjöd på. Ja räkmacka i solen som man slipper betala för e inte dumt faktiskt:)
Första gången på länge med lite glid...

Av Anna - 15 mars 2013 21:04

Hej hej...
Vill du vinna en påse lösgodis?
Ja va tusan ja har inte råd med några ipads, telefoner, datorer och annat...å dessutom vill jag inte att ni ska tro det är en bluff tävling.
Grejen är att jag vill driva min blogg några steg framåt... Men jag behöver tips och idéer.
Så, ge mig idéer på hela koncept eller vad ni vill läsa om. Ju mer desto bättre.
Tävlingen avslutas nästa fredag alltså den 22e mars. Jag är enfaldig domare. Bäst idéer eller koncept vinner godiset..
Kör så det ryker

Kram

Av Anna - 14 mars 2013 19:40

Ful, äcklig, tjock, smal, dum, efter, hora, blatte, bög, flata, listan är lång på saker vi kallar varandra. Jag är "vuxen" nu och kan hantera påhopp av olika slag. Vissa dagar bättre vissa dagar sämre. Men jag kan ändå hantera det, det har tagit ett par år att bli stark. Men jag är där nu. Nästan 37 år... Jag önskar med detta brev att jag kan ge lite styrka till andra som inte klarar det lika bra. Unga tjejer och killar tar livet av sig för att dom fått höra elaka saker. Det måste sluta nu. Jag förstår inte för mitt liv vad människor vinner på att vara elaka och inte tänka sig för.

Jag var galet mobbad som liten, för vad behöver vi inte ens ta upp här. Jag vill inte att du dom läser ska skapa en bild i ditt huvud av mig. Jag tog åt mig som en svamp av allt folk sa till mig. Dom kunde lika gärna skurit mig med kniv för det gör lika ont. Jag lärde mig efter ett tag att ruska av mig det. Låta saker passera. Se mig själv i spegeln och intala mig själv att JAG duger. I någons ögon är jag snyggast, bäst och smartast.
Att lära ut självkänsla till någon annan är förbannat svårt om man inte står den personen nära. Ett hett tips är att berätta för alla sina nära hur fantastiska dom är, hur fina, bra och hur mycket dom betyder för dig.för man vet aldrig i vem det döljer sig en osäker svag människa som behöver höra det mer än någon.
Jag är noga med att berätta för folk hur mycket dom betyder för mig. För är man själv frikostig med komplimanger så får man en hel del tillbaka. Så i slutändan stärker de inte bara mina nära och kära utan även mig.

Tänk om alla kunde tänka samma, vad mycke skit vi hade sluppit då.

Jag blir så ledsen när jag hör unga killar och tjejer kalla varandra mycket otäcka saker. Man vet ju aldrig vem som klarar det mer än någon annan.
Vem uppfostrar de ungarna? Lika osäkra föräldrar förmodligen.
Dom behöver ju också kärlek och stärkande ord.jag tror allt i grund och botten handlar om att vi alla måste börja tänka lite mer på andra och va snälla framför allt.

Jag önskar som sagt att jag kunde överföra lite styrka till dem som behöver. En värmande kram. En ärlig snäll mening. Du duger, du är vacker, de är smart, det spelar ingen roll vem du älskar eller var du är i från. Ta ut din ilska och ledsamhet på något annat än dig själv eller någon annan. Skriv av dig. Prata med vänner. Avreagera dig på något annat vis som inte skadar någon annan.
Framförallt ta hand om dig själv, bygg upp din styrka igen. Slå tillbaka genom att överleva och bli starkare istället för att ge upp och ge vika för de som sårar dig. Visa att dom hade fel. Stärk någon annan. Kramas och älska mycket.
Ge framförallt aldrig upp.

-Anna

Av Anna - 14 mars 2013 10:17

När jag va liten var man ute och cyklade jämt i ut och skur. Ville man träffa en kompis fick man helt enkelt gå å knacka på dörren. Hade ingen mobil eller Facebook att kolla varandra på. Ville man veta va nån ätit till middag tex fick man fråga. Jaja allt förändras... Min snart 13 åriga son har Facebook å egen mobil. Min 2 åring skriker efter ipad en varje morgon. Hon spelar och kollar på youtube. Hon hittar själv videoklipp hon vill se. Just nu rullar teletubbies, Bamse och roliga katter mest.
Som sagt allt förändras.... Undra hur deras barn kommer leva:)

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2013
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards